Sutti bänkad framför tv.n och spelat wii mest hela dagen, sov länge och hann inte med mycket annat.

Tänkte berätta om min "underbara" morgon:

Det var en solig lördags morgon, vinden var stilla och fåglarna kvittrade, det var bara ett problem! Jag kunde inte ta mig ur sängen, klockan ringde och jag tänkte något i stil med - jag måste upp. Hur mycket jag än försökte verkade inte min kropp vilja ens försöka ta sig ur sängen. Jag satte händerna mot madrassen tänkte just trycka till för att sätta mig upp, men däckade istället. Detta om och om igen kanske 20 gånger och jag tänkte till slut, helt seriöst - varför kommer ingen och hjälper mig!?

Kände mig som ett enda stort "hej-kom-och-hjälp-mig" men ingen kom, och det kom verkligen ingen. Lyckades tillslut kravla mig ner på golvet ca. 1½ timme efter att alarmet gått och kämpade mig ut på balkongen för frisk luft. Först på balkongen kan jag ärligt säga att jag var vaken. Solen sken och fåglarna kvittrade, slut!

Vackert. Eller inte! Min dag gick dock från zombie till pigg. Blev en runda runt hela Luleåcity med bilen idag (övn.kör.) det gick bra, var sjukt ovant med en annan bil som dessutom är raka motsatsen till körskolans. Men det var roligt och jag slappnade bara av och chillade, kändes som att jag fick något mer intressant att göra.

Under kvällen blev det en cykeltur, var kallt ute men jag hade klätt mig. Enda stället jag frös på var om fötterna! Lite konstigt kanske, i alla fall ovant vid denna tid på året. Mörkt och klockan kring 23.30 när jag kom hem. Lämnade av syrran på en födelsedagsfest på Ersnäskammen och for raka spåret hem i en hygglig fart. Skönt att få sträcka på benen utan att känna av någon astma, men lite kallt var det dock som sagt.

Sweet Dreams

;>